No justice for all...
Hur får man en person som nyligen genomgått något så hemskt som att förlora en oerhört nära, att känna sig bättre?
Det går inte, eller hur? Kanske är det inte det man ska göra heller, utan enbart visa att man finns där.
Man finns där, om personen vill prata eller kanske enbart umgås. Att prata är inte alltid nödvändigt eller det bästa att göra.
En tyst överenskommelse om att inte prata.
För det finns inget man kan säga, visst är det så? Eller är det bara något man inbillar sig? Finns det någonting man kan säga för att få personen att känna sig bättre? I så fall vill jag veta vad de magiska orden är för några; Jag behöver dom nu!
Livet är inte alltid rättvist men ibland tar det fan priset.
Orättvisa är enbart förnamnet.
Jag tänker på min vän som nyligen förlorat sin mamma och hoppas att hon vet med sig att jag finns här för henne.
