World of Jinx

Jag är knappast mager...Jag skulle vilja påstå att jag inte är smal över huvud taget och inte tror jag att jag någonsin kommer att bli den där bruden med den "perfekta" kroppen heller.
Men hur viktigt är det...egentligen? Och hur mycket bryr jag mig om det...egentligen?
  Alldeles för mycket, skulle jag vilja påstå. Jag har, som de flesta andra, bra och dåliga dagar.
Vissa dagar kan jag tänka oerhört negatvit om mig själv, vilket senare får mig att skämmas; Skämmas för att jag ens hade mage (ironiskt nog) att klanka ner på mig själv på det viset.
Andra dagar ser jag mig själv som snygg (ja, jantelagare out there! jag vågar säga det...) vilket naturligtvis får mig att känna mig glad hela jävla dagen.

Att det anses otänkbart för vissa att någon skulle kunna falla för en person som anses kurvig ( i mitt fall väldigt kurvig ) är för mig äckligt. Det är så jävla patetiskt äckligt att vissa tänker i dom banorna och ni borde fan skämmas! Inte främst för att ni sätter folk i fack, och dessutom i SAMMA fack!  Människan är - tack och lov - inte så enkel.  Alla har inte samma smak, och alla faller inte för samma typ av människor. Newsflash!

Så, här sitter jag nu. Brunbränd och i min långa svarta klänning från H&M. Håret är ruffsigt och när jag ser mig i spegeln ser jag formen av min mage. Den ger sig till känna genom klänningstyget och jag tänker: Ska jag orka bry mig om det? Gör det mig till en dålig människa, att magen går utåt istället för att bukta inåt?
Nej, på båda punkterna. Självklart inte.

I'm too sexy for my,  too sexy for my,  too sexy for my...
And I'm too sexy for this blog...





Från Sthlm - 22/5.09